tisdag 21 december 2010

Bara vara vänner?

Mitt celibat har gjort att jag glömt hur man gör romantiska anknytningar. När jag går på dejt numera så vill jag ingen funny business, utan bara typ fika eller kolla på teve. Helst av allt vill jag bara prata om olika läsplattor, men har inte hittat den rätta att prata med om detta. Kanske jag en dag kommer finna Hon med stort H och läsplatta under armen.

Isläggandet av bloggen är lagt lite på is pga omständigheter jag inte riktigt kan råda över.

söndag 19 december 2010

Min bok helt gratis!

Eftersom det är jultider så får ni hela "Till alla jag legat med" som gratis PDF av mig!

Sprid gärna länken på olika forum, FB, Twitter eller vad ni nu håller på med.
http://mikaelsol.se/tajlm_webb.pdf

#Prataomdet

Just nu såg pågår en kampanj där olika personer skriver om sexuella upplevelser som varit i gråzonen till övergrepp eller rena övergrepp. En kompis till mig upptäckte att de länkat till en serie jag gjort så nu är jag också med och #prataromdet! Här är länken till deras inlägg som länkar till min serie (som inte är från 2008 utan från typ 2003)

Här är direktlänk till serien

fredag 17 december 2010

Bloggen läggs ned?

Kanske är lite tidig att outa det här, men på måndag kommer den här bloggen att läggas på is. Möjligtvis för alltid, vem vet.

Kommer skriva ett avskedsbrev.

Dans på min bekostnad

I FZ:s julkalender idag kan ni se mig "dansa"...

tisdag 14 december 2010

Jag i rörligt format

Här kan ni få se mig göra en förvirrad cameo i julkalendern som gamingsajten FZ har.

PGA har ej tid att skriva ordentligt blogginlägg och känslor och sånt.

En måndag med Sol

Jag outsourcade dagens bloggande till min fantastiska kompis Malin. Check it out!

(bortse från min konstiga Stålmannen-frippa)

söndag 12 december 2010

En bryr sig inte

Det är så märkligt hur avtrubbad en är.

Som den här självmordsbombaren. Hen lär ju inte ha mått särskilt bra psykiskt. Det måste väl ändå ske någon slags nedbrytning i ens inre som gör att en kan ta livet av sig, och dessutom vilja ta fler personer med sig på kuppen.

Enligt den information som finns om dådet just nu så störde hen på sig Lars Vilks rondellhund och att Sverige för väpnat krig i Afghanistan. Och det är här jag kommer in på det avtrubbade. Jag är totalt ointresserad av turerna kring Vilks med mordhot, hens yxa hen har hemma und so weiter.

Jag är avtrubbad kring att vi har väpnade styrkor i Afghanistan. Frågar en mig vad jag tycker om att vi har trupper där så säger jag slentrianmässigt att jag är emot det. Jag tycker det är trist att vi inte är neutrala, och att svenska makthavare är så kåta på Nato, men för det mesta så bryr jag mig inte. Det är inget jag går omkring och tänker på varje dag och jag är inte ens med i någon Facebook-grupp som tar avstånd från kriget.

Än så länge är jag ganska avtrubbad när det gäller den här självmordsbombaren också. Det känns så otroligt random att det skett. Och jag tror det som trubbar av är att jag fortfarande känner mig trygg. Stockholm känns fortfarande som en stad där folk idag ändå kommer gå ut och konsumera inför julen.

Folk är ju lite så där överlag. 3000 kineser kan dö i ett jordskred i Kina och de flesta av oss bryr sig inte nämnvärt. Fabriksarbetare dör i sviterna av lungsjukdomar de får när de stentvättar våra jeans och vi rycker på axlarna och köper ett extra par utifall de skulle förbjudas.

De flesta av oss hälsar knappt eller inte alls på våra grannar. Hör en grannpersonen bli slagen av sin partner/partners så låtsas en som inget. Om grannen däremot spelar musik lite för högt kan vi tänka oss att kanske ringa störningsjouren eller möjligtvis sätta upp en sur lapp nere i porten.

Samtidigt har en person alltså gått omkring och samlat på sig så mycket frustration att hen känt sig tvungen att explodera sig själv.

Hen kunde nog inte låtsas som inget.

Jag undrar hur hen kunde hamna där? Hur såg processen ut från att hen placerades på denna jord till att hen en dag låg uppsprängd som en trasig docka på Bryggargatan?

Och är det något vi alla kan pushas till?

lördag 11 december 2010

Hemma hos Micke Sol

Blev lite inspirerad av en annan blogg... Hen verkade inte tidigare riktigt varit bekväm med att ha hens egna grejer uppsatta i hens ateljé.

Ja, själv har jag den inställningen att en måste ha sina teckningar i fejjan för att en riktigt ordenligt ska kunna lida som konstnär. Vad är värre än att se sina misslyckanden dagligen? Och vad är bättre för ens karaktär? Svar: INGET!

Så, följ med mig hem på en liten walkabout.

Bild nummer 1: Dörren in till mitt kärleksnäste pryds av en provteckning till en utställning jag hade förra året. Håller på att sälja originalet just nu faktiskt.



Bild nummer 2: Vid balkondörren står det lite gamla målningar. Exempelvis den här nakna bruden som jag aldrig målat klart.


Bild nummer 3: I fönsterna står lite små akvarellteckningar jag gjorde till utställningen jag hade i höstas, bland annat denna gölliga (noshörningen har jag fått av min kompiz Moa).


Bild nummer 4: På "dataväggen" (som jag kallar för dataväggen fast jag inte har någon dator där...) hänger det några till akvarellteckningar. Det är till salu för 2000 kronor stycket om någon är intresserad.


Bild nummer 5: En teckning jag gjorde av två pojkar och så ett pris jag vann en gång i en reklamtävling som Posten har. Notera tejpkanterna på glaset. Jag brukar tejpa upp akvarellpapper på glasskivan när jag ska måla. Väldigt behändigt.


Bild nummer 6: Den här akrylmålningen gjorde jag i gymnasiet, men jag gillar den ändå. Den handlar om barns förmåga till fantasi. Pojken, som är jag, leker att stenen är ett UFO. Många av mina vänner kallar den dock för Sombrero-målningen. De är as.


Bild nummer 7: En ensam dykare och en sjöhäst. Den handlar om att vara ensamstående pappa. Den kan man få köpa för 2000 spänn också. Tror den är ca 48 x 70 cm.


Bild nummer 8: Ett självporträtt i akryl. En naken brud som är klädd som Musse Pigg (också till salu, men för 2000 kronor pga att jag satt upp dem med nålar... Men en kan skära till den lite så blir den som ny). Den svartvita bilden gjorde jag när jag hade Stina Wirsén som lärare. Undrar varför kudden ser så äcklig ut. Så ser den inte ut i verkligheten. Skumt.


Bild nummer 9: Vid sängen har jag en hipsterkille som svänger loss.


Nästa gång ska jag visa alla bilar jag har och min swimmingpool.

torsdag 9 december 2010

En underbar kväll.

Har varit på gratisbio med grabbarna. Kollade på The Town, regi: Ben Affleck. Djupt drama. Behärskade manliga känslor. Våld. Gangsters med irländskt påbrå i arbetarghetto (Charlestown). Bostondialekt. Don Draper som FBI-agent. Biljakter som hämtade ur GTA 4. Ett lustmord mer eller mindre (fast utan lust). Vi fick i alla fall glögg (2%-ig!) och saffrans-gifflar innan. Gott.

Se den ej.

Men sällskapet var bra. Killar äger. Bokstavligt talat.

Svar på läsarfrågorna

Vad gjorde du på hemkunskapslektionerna?
Ja du, under en lektion lyckades jag få stekande smör över min ena hand så att jag fick gå omkring med nån slags plastfilm över handen i några veckor. Det gjorde ganska ont, men jag slapp vara med på gympan några gånger.

Vart ska du åka till i USA? Jag ska också dit nästa år, hoppas vi ses!
Jag ska inte till USA, men jag skulle gärna åka till San Diego när det är seriemässa där. Är även sugen på San Francisco. Om nån bjuder så...

Vad är ditt bästa hår tips under en “bad hair day”?
Mössa i kombination med självmord. Det är inte så mycket att man själv måste skämmas över sin frilla, utan att andra i ens närhet börjar kaskadkräkas när de ser en. Vet du hur mycket det kostar kommunerna att sanera våra gator och torg?

Vad har du för råd för en person som lider av depression men har stora ambitioner i livet. Hur skall man motivera sig själv och överkomma hinder?
Gå i terapi. Ät medicin. Sluta lyssna på Broder Daniel. Försök hela tiden bryta dina negativa tankemönster. Istället för att tänka, "fan vad jobbigt att ingen älskar mig för att jag är värdelös" så tänk, "Jag kan alltid bli gothare och de har jätteroligt förnedringssex hela tiden. Jippie."

Hur blir man motiverad? Till allt möjligt, sport, skolan, jobb? Skulle vara fint med lite tips den här tiden på året, när man mest vill sitta hemma framför tvn. Tack för din inspirerade blogg annars och lycka till! Kramar!
Har kompisar som fick en femkrona varje gång de diskade av sin mamma. Mitt tips: Flytta hem till din mor igen.

Hej Bella! Jag älskar din bok “Egoboost”, kommer du att fortsätta på författarspåret och skriva liknande (eller andra) böcker? Kram Linnea
Tack så mycket! Jag är väldigt stolt över denna boken som jag kommer hjälpa många unga vilsa själar till ett bättre liv som entreprenörder, så därför blir det en till bok nästa år, och så jobbar jag på ytterligare en bok med arbetsnamnet, "Så får du HIV - 100 praktiska tips".

Hej Isabella! Jag undrar hur du gjorde när du ville skriva din bok? Tog du kontakt med förlaget och skickade en kopia på det du skrivit eller diskuterade du idéen med dem innan du började skriva? Jag blir jätteinspirerad av dig, tack!
Jag startade en blogg om att jag gjorde en seriebok och så frågade Kolik Förlag om de kunde få ge ut min bok och det fick de. Jag ritade klart hela boken och sen bytte jag till Kartago Förlag som i slutändan gav ut den. Mitt tips är att i princip alltid skicka in helt färdiga serier till förlagen, alltså alla 120 sidorna eller hur lång den nu är, men egentligen önskar jag att förlagen hade mer möjlighet att ha aktiva redaktörer som är med i skapandeprocessen så att alla serier som ges ut kan bli så bra som möjligt, för det är inte helt lätt att ha rätt distans till sina egna grejer och sen måste man leva med de val man gjort resten av livet i form av en trycksak som kanske folk hatar eller älskar eller ännu värre är totalt likgiltiga inför.

Alla projekt du har/har haft, är det du som har tagit första kontakten och startat upp dem eller har du fått erbjudanden att göra dem?
Ganska många gånger är det jag som kommer på en idé och så gör jag den själv, eller så kontaktar jag någon jag vill samarbeta med. Jag får en hel del förfrågningar från andra om att göra grejer med dem, men jag säger oftast nej.

Din nya tidning, Egoboost, kommer den bara ta upp karriärsfrågor och sånt?
Eller kommer det också stå om självkänsla så som det gör i din bok?

Det kommer vara mycket fokus på vikten av att le. Ler man så skickas signaler till hjärnan som utsöndrar trivselhormoner som gör en glad och lite korkad.

Hur var dina betyg i slutet av grundskolan?
Ehm, jag tror jag hade 4,2, eller 4,3.

När ska intervjuer/anställning av journalister osv till Egoboost påbörjas?
Hur ofta läser du och svarar på din mail
?
Jag läser min mail varje dag och svarar på allt som känns relevant. Senast idag svarade jag på ett mail från en kille i Etiopien som har tillgång till 24 miljoner dollar, men behöver tillgång till mitt bankkonto för att kunna föra över dem. Jag ska få 12 av de där miljonerna, så det är klart jag hjälper till!
Annars så kommer vi inte anställa några journalister till Egoboost. Jag tycker journalisthögskolan är ett skämt. Nä, här gäller det att rekrytera direkt från the heartland. Endast de som skriver för Finest.se får söka. Ett av kraven är att man inte ska kunna stava.

När är det egentligen premiär för filmen “ORION”?
Tron Legacy har biopremiär 17 december. Man kan vinna en biodejt med mig. Maila ditt svar på frågan "Hur många horn står upp?" tillsammans med en personlig motivering till varför du vill se denna film med mig till adressen mikaelsol(snabelbanan)gmail.com. Skriv "Tron-tävling" i ämnesraden. Jag bjuder på biobiljetten och en liten popcorn. Eventuell läsk får du köpa själv (gäller endast Stockholmsområdet).

Kommer du att fortsätta åka till Övik även fast inte Nils finns med i bilden på samma sätt?
Nope, men det var fint där förra julen och nyåret. Will miss, men livet går vidare.

Hej! Jag har precis ärvt en summa pengar som jag gärna skulle vilja investera på något sätt. Har du några tips på vad jag kan investeria i? Kan man invester i Blondinbella AB? Lycka till med allt du tar för dig och tack på förhand!
Jag kan ge dig inloggningen till mitt bankkonto om du vill överföra pengar från Etiopien.

onsdag 8 december 2010

Day 25 – A first

Jag kan ju ta och berätta om första gången jag hade fullbordat samlag med en kvinna. Eller hon var väl en tjej då när det hände eftersom jag var en pojke. Eller hon var ju inte en tjej på grund av mig, men vi var ändå födda samma år.

Hon och jag hade varit tillsammans i två månader innan hon släppte till. Jag ville tidigare, men hon ville vänta. Jag fick inte ens sova med henne första månaden vi var ihop. Jag tyckte det var lite skumt för hon hade legat med rätt många innan mig, men det var väl nåt om att det skulle kännas rätt och speciellt att vänta. Nåt sånt där new age-bullshit, vad vet jag.

Hon var min första tjej, om man inte räknar med Lise-Lotte som jag var ihop med ett tag när jag jag gick i sexan (hon gick i sjuan). Men det är en helt annan historia. Väldigt mycket en icke-historia dessutom.

I alla fall så kom dagen då vi skulle ligga med varandra. Det var efter skolan och jag minns att det var vinter utanför fönstret. Jag var inte särskilt nervös eller så. Jaha, ja, det gick ju fort och så var det med det. Insåg just att jag inte minns så mycket från det förutom att det var ljust i rummet eftersom solen tittade på.

Jag måste ha gillat det åtminstone eftersom jag fortsatte att ha sex några gånger till i mitt liv (säkert minst fem gånger!).

tisdag 7 december 2010

Day 24 – Something that makes you cry


Jag grät lite när jag kollade på Potter igår. Det var när Harry stod utanför huset där hans föräldrar blev mördade. Eller så grät jag när de var på kyrkogården. Jag minns inte för jag somnade till några gånger på grund av att filmen var ruskigt tråkig.

Men jag gråter oftast till film. Och så gråter jag ibland när jag är för trött. Jag gråter när jag skrattar. Jag gråter inte särskilt ofta i samband med gräl, men jag gråter om jag fått mitt hjärta krossat. Då kan jag gråta i månader.

Ibland gråter jag när jag bloggar för jag har en tendens att bli lite väl sentimental.

Jag gråter väldigt lätt när jag hackar lök, något jag gör mer eller mindre varje dag eftersom jag inte kan tänka mig att äta mat utan lök i.

(otroligt motiverat bildval btw)

måndag 6 december 2010

Lucka 6 "Tivoli"

Nu är julnumret ute av barnserietidningen Tivoli med vänner ute som jag har med en seriesida i. Den köper du på ICA!



Nedan är omslaget som Annika Giannini gjort. Schnyggt!



Eftersom jag tagit ledig idag (första lediga dagen på 17 dagar) så passade jag på att äta frukost ganska sent (klockan 10 [tio]), trots att jag ändå gick upp klockan sju (7).



Så vad ska jag göra med denna underbara måndag i fritidens tecken? Jo, jag tänker se nya Harry Potter (ej i 3D) på bio! Mitt på dagen. En så kallad matiné. Eller kallar man det för matiné? Det gör man väl? Om man är typ 100 år gammal?

Sen ska jag nog ta en öl med en kompis på kvällen.

Så här gick vår konversation.

Jag: Vi kan väl ta en öl i morgon kväll? (sagt igår).
Han: På en måndag??
Jag: Ja, det är perfekt för det är inte så många andra ute då!
Han: Ehm, då kan man ju lika gärna sitta hemma och dricka...
Jag: ÄNNU BÄTTRE!!!

lördag 4 december 2010

Luck 4 "Trött och tråkig"


Har jobbat 17 dagar på raken. Är ledig först nästa söndag. Orkar inte blogga just i kväll.

Hinner liksom inte göra något kul direkt. Kompisar ringer och sms:ar om att gå ut, men jag orkar inte. Håller på att städa hemma så gott som det går utan att ha nån energi. Insåg när jag gick hem från jobbet idag att jag glömde äta lunch. Hade inte ätit på 10 timmar... Ville gråta på bussen av utmattning men som tur var började en alkad gubbe prata med mig, så jag fick känna mig så där skönt obekväm som man gör när alkade gubbar pratar med en istället.

Celibatet känns jobbigt just nu. Skulle behöva kramas eller nåt åtminstone, men det gäller att hålla ut även när det känns tungt.

fredag 3 december 2010

Day 22 – Something that upsets you

Jag är uppvuxen med alterantivserier så det är lite svårt för mig att bli upprörd. Visst, jag blir upprörd av de där vanliga orättvisorna, precis som alla andra, att invandrare och kvinnor har det sjukt mycket sämre ställt än män och att västvärlden parasiterar på fattiga länder och att religioner används för att förslava människor så att de inte ska kämpa emot eftersom det är fint att vara fattig enligt Jesus/Kyrkan.

Jag blir upprörd när folk står på fel sida i rulltrappan och blockar flödet. Rent allmänt blir jag upprörd av folk som står i vägen, typ klungor av virriga personer som bestämmer sig för att bästa stället att stanna upp och reflektera över varats mysterier är mitt i ingången till Åhléns City eller andra trånga passager.

Men mest lättprovocerad är jag när jag är i förhållanden. Där kan jag bli jätteupprörd över småsaker.

Avundsjuka och svartsjuka är nog det som triggar igång mig mest , som om min partner är bjuden på fest och hon inte frågar om jag vill följa med. Sånt tycker jag är sjukt störigt, även om jag har andra planer. Jag antar att det är fel att bli sur för sånt, men sån är jag. Jag är i alla fall medveten om att jag blir det och försöker bearbeta det så gott jag kan...

Lucka 3 "Med i tidningen"



I senaste numret av Blossom Magazine är jag med som en av månadens medarbetare. Hur coolt är inte det? Jag ger dock inte hälsotips... (jag är han i mitten. Han nere i hörnet är Janesh som är house-guru i tidningen)

torsdag 2 december 2010

Lucka 2 "Näthatet"

Läste det Lina skrev på sin blogg om näthatet, och tänkte att jag också kan dela med mig lite av mina upplevelser.

Den här bloggen har inte varit så drabbad av näthat. Egentligen har det väl bara hänt en gång när en serietecknarkollega tyckte att jag hade gjort en äcklig serie (den som är med i babian.se nr 18).

På diverse forum kan man däremot råka ut för en hel del om, men där är det oftast lite som att gå in i en bur där alla vill slåss med varandra, så det går inte riktigt att ta andra på allvar, även när de menar allvar. Jag har bråkat med hur många antifeminister och rasister som helst de 13 år jag hängt på nätet.

I början av 00-talet hade jag en gästbok på min hemsida där vem som helst kunde skriva i. Det var rätt vanligt att man hade det på den tiden. Det var mest mina kompisar som skrev grejer till mig.

Sen la jag upp en serie jag baserat på en väldigt märklig dröm jag hade haft om bajs.


(Sida två ur serien)

Den här serien var tydligen väldigt provocerande för en snubbe, för han började skriva väldigt otrevliga inlägg i min gästbok. Först trodde jag att det var en "kompis" från gymnasiet som skrev de där inläggen för att vara "rolig" (han hade lite svårt med den mellanmänskliga kommunikationen, om vi ska vara diplomatiska), så jag kaxade tillbaka. Inläggen blev bara grövre och grövre. Tillslut så fattade jag att det var helt orimligt att ens den där killen från gymnasiet skulle kunna skriva såna hemska grejer. Inläggaren skrev nämligen väldigt detaljerat om hur han skulle ta reda på var min dåvarande flickvän bodde och ingående om hur han skulle tortera henne och sen våldta och mörda henne. Som ni förstår så var det inte särskilt trevligt och jag fick väldigt svårt att sova om nätterna och var liksom på min vakt hela tiden. Som att alla personer ute kunde vara han.

På nåt vis lyckades jag ta reda på hans IP-nummer och jag spårade det till VM-Data, där det visade sig att han arbetade. Jag mailade nån ansvarig där och efter ett tag fick jag ett mail om att de hade åtgärdat "problemet" och sen hörde jag inget mer från den där idioten. Efter ett tag tog jag bort gästboken helt, för jag ville inte vara med om något liknande igen.

Jag har lite svårt att förstå mekanismerna kring att vara så där otrevlig mot folk på nätet bara för att det är lätt när man är anonym (eller tror sig vara det). Jag tror inte att det bara är psykopater av Hannibal Lecter-typen som gör sånt, utan normalstörda personer också.

Random random



Idag blev jag klar med serien till PC Gamer. Skönt eftersom vi skickar tidningen till tryck imorgon.

Undrar vad jag ska rita nu. Har ett illustrationsjobb jag ska börja med om två veckor när jag är klar med nästa nummer av PCG (ja, vi ska göra 100 sidor speltidning på två (2) veckor!!), men under tiden vill jag ju göra annat på kvällarna.

Kanske ladda batterierna lite. Lyssna på 2 Pac.



Stay black!

onsdag 1 december 2010

Lucka 1 "Komplex"

När jag var yngre hade jag ett rätt så stort komplex över mina läppar. Särskilt underläppen. Den har alltid varit rätt stor, så jag tyckte jag såg fånig ut på skolfoton och liknande.

Ja, se själva.


Därför brukade jag oftast dra in underläppen vid fototillfällen, eller om jag såg nån snygg tjej på bussen eller så.

Eller så försökte jag distrahera folk genom att ha på mig något "skojigt", som glasögon byggda av Lego, eller ett ansikte täkt av fis.


Numera är jag mer trygg i att ha stora läppar. När jag blir upphånglad så är det liksom som att underläppen hela tiden sugs in i hånglets mun, och då syns den ju inte som tur är!

Trumvirvel!

Day 19 – Something you regret

Det finns massor av grejer jag ångrar. Jag tänker ofta tillbaka på olika situationer där jag gjort fel eller som lett fram till att relationer gått i kras. Hade jag haft fascist i hand så hade jag gjort annorlunda de gångerna.

Jag kan spendera hela dagar med att tänka på att jag borde gjort si och så och hade jag gjort det hade jag exempelvis kanske fortfarande varit tillsammans med nåt av mina ex.

Mycket kretsar dock kring en helt annan grej; att jag önskar att jag kunde förflyttas tillbaka i tiden, till när jag gick i lågstadiet och ha alla erfarenheter i huvudet från hela mitt nuvarande liv. Tänk om jag kunde rita som jag kan idag när jag var 7 år?! Det hade varit kick-ass.

Men sen tänker jag på hur sjukt jobbigt det skulle vara att vara en 29-åring i en 7-årings kropp. Vad skulle man göra om man ville runka? Då blir man ju peddo och offer samtidigt.

En annan sak jag ångrar är att jag inte gick och la mig för att sova tidigare igår... Jag var helt desorienterad inne på Willys idag när jag skulle handla. Jag bara zombie:ade mig genom hyllängorna och på nåt vis kom jag ut ur supermarketlabyrinten med två fulla matkassar.

Nä, nu måste jag fortsätta att jobba lite till med min serie. Ska upp tidigt i morgon igen och jobba. Life is a rollercoaster. Just gotta ride it.


Jag ångrar allt. Jag ångrar allt ont.

Day 18 – Your favorite birthday

Det var när jag fyllde sju år för då fick jag den där Lego-borgen jag bloggat om tidigare.

Men jag kan berätta om när jag fyllde 27. Då bodde jag i Hornstull och majoriteten av mina vänner hade väl haft Facebook i nästan ett år vid det laget. Det här var på den tiden events faktiskt drog en massa människor. Det kom runt 50 pers hem till mig och jag hade fixat en massa sprit att bjuda folk på. Tror de flesta blev rätt fulla för jag hittade spyor på tre ställen nästa morgon. Dessutom lyckades jag hångla med fyra olika tjejer utan att nån av dem fick reda på det och så hade jag nästan sex på toan. Typ alla var där liksom ni vet.

Utav nån anledning hade jag även bjudit tre andra tjejer som jag var riktigt intresserad av, men som tur var kom ingen av dem, för det hade nog sabbat mina chanser att få till det med dem. Låg med dem senare i vilket fall som helst, så det löste sig till det bästa, kan man säga.

Oj, vad det här inlägget doftar "Till alla jag legat med-bloggen".

När Simon och jag åt middag tillsammans i Malmö sa han så här, "Jag behöver inte prata om att jag får ligga för jag vet att jag är populär". Kanske är hela det här inlägget bara ett tecken på min osäkerhet? Det finns ju en hel del jantekultur kring skryt, men jag ser inte detta som skryt, utan som samhällsinformation. När jag var 27 fick jag ligga mycket. Tiderna förändras. Lågkonjukturen drabbar alla på sitt sätt.

Nedan ser ni ett autentiskt fotografi från min och Simons middag i Malmö som inte var så romantisk som jag hade hoppats, men en flicka får väl drömma?