lördag 6 november 2010

Jocke Berg sjunger att kärleken väntar

Nåväl, igår kväll var jag på improvisationsteater och såg föreställningen Eventuellt. Det var väldigt roligt. Jag gick dit själv för min nya plan är att börja trivas med att vara ensam igen. Inte kommande veckan, för då har jag inte tid, men veckan efter den ska jag gå på bio själv för första gången i mitt liv också. Jag hatar visserligen att gå på bio för jag tycker alla andra i salongen är hänsynslösa idioter, men om jag går på typ Zita och kollar på nån tråkig konstfilm om prostituerade barn i Östeuropa filmat i svartvitt och istället för ljud så är det teckentolkat, så kanske jag inte behöver störa mig på någon annat än... filmen...

Nä, men vem är jag att hacka på högkulturell film? Det som visas på SF är ju betydligt sämre, och det enda ljuset jag kan se lång borta i horisonten är filmatiseringen av Bilbo. Kommer de två filmerna vara i 3D? Jag hoppas.

På pendeltåget hem ikväll från ett av mina jobb så tittade jag ut över det elupplysta Stockholm och tänkte, "Nånstans där ute väntar någon på mig som jag väntar på. Vi vet inte om varandra ännu bara.

Men hur ska vi då kunna hitta rätt?"

Jag skulle ha gått på fest på Kafé 44 ikväll. Kanske kommer hon vara där, men jag känner att jag har en förkylning på gång och har fem dagar jobb framför mig och sen drar jag till Altcom i Malmö, så jag måste ta det lugnt med alkohol och tiscotantsen.

Tråkigt för anden vill, men köttet är trött.

Nu ska jag dricka te. I morgon ska jag rita en seriesida till en tidning, och jag tror det kommer ta hela dagen.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar