onsdag 4 augusti 2010

Jag har inget crew

Jag kom och tänka på att jag inte tillhör något kompisgäng. Många andra verkar göra det. De är ett gäng killars om gör saker tillsammans, eller ett gäng tjejer som träffas för middagar och annat.

Jag har ändå rätt många vänner, men nästan alla umgås jag med en och en. De flesta av dem har olika intressen och är rätt olika som personer, så tillsammans funkar de inte så där jättebra alla gånger. Inte att de blir otrevliga mot varandra, utan bara ostimulerade.

Och vi serietecknare är ju många gånger rätt introverta, så att samla ihop ett sånt gäng skulle bara resultera i att vi satt i en ring och kollade på våra skor. Nä, men så kanske det inte är.

Men det är svårt att styra upp grejer med flera personer. Alla ska ju kunna just då, och numera är det flera av mina vänner som är gifta och/eller har barn som gör att de har mindre fri tid.

Kanske är tricket att skaffa barn, för då kan jag hamna i ett sånt där skönt föräldragäng som träffas och så sitter man i en ring och kollar på sina barn.

2 kommentarer:

  1. Knepet till att få ett stimulerande sammanhang med de där olika vännerna som egentligen inte går ihop så bra är att leka lekar.

    Till exempel den leken där man skriver en känd persons namn på en lapp som man sätter i pannan (eller på tröjan. Bara man inte kan se sin egen lapp så kan den sitta lite varsom...)
    och så ska man fråga alla andra ja&nej-frågor för att lista ut "vem man är".
    Toppenskoj! Så skoj att till och med Marie Antoinette lekte den med sitt crew (i filmversionen av hennes liv).

    Lekar gör att det blir uppsluppen stämning i alla sällskap, oavsett hur olika intressen man har.

    Bästa hälsningar
    //Frida "the game" Ulvegren

    SvaraRadera
  2. Jo, jag känner till den leken, men det slutar alltid med att man blir ihjälskjuten av fulla nazister (även det en filmreferens).

    Fast jag tror inte jag är skapat för att ingå i sammanhang. Jag är en satellit runt mig själv.

    SvaraRadera