tisdag 19 maj 2009

Finns evig kärlek?

Många människor kommer fram till mig på gatan och frågar, "Mikael, tror du på evig kärlek?"

Mitt svar är kanske lite trist. Ingen lever ju förevigt så därför kan evig kärlek inte finnas. På frågan om jag tror att man kan älska en person i typ 60 år, så är mitt svar, "Jag tror inte att alla de 80-åringar som hävdar att de varit kära i sina partners så länge alla gånger ljuger."

Ett bättre exempel är kanske om man blir tillsammans med någon när man är 85 och den andre är lika gammal. Båda dör samtidigt ett år senare och de har varit lyckliga tillsammans under den tiden. Har de då upplevt evig kärlek?

(notera alltså att "många människor kommer fram till mig på gatan...")

6 kommentarer:

  1. Jag blev alldeles fnittrig av första meningen...

    SvaraRadera
  2. Det var faktiskt min första tanke: What!? "Många människor kommer fram till mig på gatan och frågar..."

    Sen var det svårt att läsa vidare utan att inte tänka på den. Meningen alltså.

    Evig kärlek, tja, alltså, det borde jag väl tycka då jag skall gå och gifta mig, men jag tror det är svårt. Man gör så gott man kan och med de godaste intentioner. Alla är värda det bästa. Men sen händer kanske "saker", man förändras eller kanske inte förändras alls.

    Äh, jag svamlar, fast med goda intentioner. Som sagt.

    SvaraRadera
  3. Mina föräldrar har varit gifta sen 1974 och innan dess var de tillsammans i 7 år. De verkar lyckliga tillsammans i alla fall.

    SvaraRadera
  4. Kärleken är evig, den kommer ju inifrån en själv! Sedan kan man välja att tillåta sig själv att älska en annan människa. Jag tror på att man kan älska alla, bara man är tillräckligt öppenhjärtad och ren i sinnet.

    Man kanske inte tänder på en och samma karl livet ut, men man kan ju älska honom för evigt för det.
    Det blir mer som en broderlig kärlek efter ett tag, inte så spännande, men vackert på sitt sätt.

    SvaraRadera
  5. Vadå, skulle du kunna älska Hitler? Han är ju död. Är du nekrofil, Frida?!!

    SvaraRadera
  6. Ja! självklart skulle jag kunna älska Adolf.

    ska du dömma ut en man bara för att han är död?
    eller för att han råkade göra vissa tabbar under sin livstid?
    Alla kan göra bort sig någon gång.

    I min kärlekstörstande famn skulle han allt få komma till ro...äntligen känna sig välkomnad och accepterad... min lilla Führer.

    SvaraRadera